BG 11.24
नभ:स्पृशं दीप्तमनेकवर्णं
व्यात्ताननं दीप्तविशालनेत्रम् ।
दृष्ट्वा हि त्वां प्रव्यथितान्तरात्मा
धृतिं न विन्दामि शमं च विष्णो ॥ २४ ॥
nabhaḥ-spṛśaṁ dīptam aneka-varṇaṁ
vyāttānanaṁ dīpta-viśāla-netram
dṛṣṭvā hi tvāṁ pravyathitāntar-ātmā
dhṛtiṁ na vindāmi śamaṁ ca viṣṇo
nabhaḥ spṛśam — touching the sky; dīptam — glowing; aneka — many; varṇam — color; vyāttā—open; ānanam — mouth; dīpta — glowing; viśāla — very great; netram — eyes; dṛṣṭvā—by seeing; hi — certainly; tvām — You; pravyathitā—perturbed; antaḥ—within; ātmā—soul; dhṛtim — steadiness; na — no; vindāmi — and have; śamam — mental tranquility; ca — also; viṣṇo — O Lord Viṣṇu.
O all-pervading Viṣṇu, I can no longer maintain my equilibrium. Seeing Your radiant colors fill the skies and beholding Your eyes and mouths, I am afraid.